myaupairdiary

Veckorna går och Memorial weekend har nyss passerat, vilket innebar att jag fick lite långhelg på köpet.

Lördagen började med att jag fick sovmorgon, vilket jag inte haft sedan semestern i Florida, i princip. Sov ända till 10.30, och smsade Ellinor för att checka läget. Vi bestämde att hon skulle ta sig in mot the suburbs, och möta upp mig i Bryn Mawr. När hon väl anlänt satt vi ute på trädgården på en filt tillsammans med Mimi (hunden) och bara chillade, fram tills Antonia smsade och undrade vad vi hade för oss, och föreslog att vi skulle ses någonstans. Vi mötte upp henne vid Cosi, och sedan åkte vi och käkade glass på Cold Stone. Yummi! Vi satt och snackade på Suburban Square i någon timme, åkte till the pharmacy för lite grejer, och hamnade sedan åter igen på Cosi där vi käkade middag. Antonia åkte sedan hem, medan Ellinor hakade på mig och stannade kvar i Bryn Mawr för att hjälpa mig babysitta. Yupp, skulle jobba kväll och ta hand om E, och för en stund hennes kompismedan föräldrarna gick på någon slags teaterföreställning. Vi tog flickorna till Wawa och satte oss sedan för att kolla en film, Annie, en av E`s favorit musikaler. Blev en lugn med helt okej lördagskväll..

På söndagen åkte jag med värdfamiljen till haaaaaveeeeeet!!!! :) Ocean City, var det som gällde. Hade själv aldrig varit där, men det ligger i alla fall längs Jersey Shore (New Jersey), inte så jättelångt från Atlantic City.(Dit jag också väldigt. väldigt gärna vill komma innan jag lämnar östkusten.. Hade en supermysig dag med mina värdföräldrar och E. Största delen av tiden spenderades i vattnet med E, men vi hade också lite tid över framåt kvällen att utforska boardwalken, där också ett litet nöjesfält låg. Vi åkte lite attraktioner, E äringen mes hon inte, hon åkte vad som helst i stort sett. ;D Sedan somnade både hon och och jag gott i baksätet på vägen hem. Det var sjukt mycket trafik så vi stod still ganska mycket, och var inte hemma förrän 12.30 am...

Sov ut på måndagen. Eftersom det var Memorial Day och alla var lediga, hade också jag off hela dagen. Åkte in till stan och träffade Ellinor. Dagens äventyr: Gå till New Jersey. Eller rättare sagt ta oss över Ben Franklin Bridge till andra sidan floden, som också är gränsen mellan Pennsylvania och New Jersey. Jag hade med mig kameran, men upptäckte när jag skulle fota, att minneskortet fortfarande satt kvar i datorn hemma i Bryn Mawr. Typiskt. Men var lika glad ändå. Det var sjukt, sjukt varmt och solen brände, vattenflaskan tog snabbt slut. Efteråt gick vi och satte oss i en mysig liten park i Philly, som jag aldrig varit i innan. Köpte lite snacks(Milk shake för mig, och glass för Ellinor, inklusive en pommes att dela på. Åh, vad nyttiga vi är.. tss...) Jag hade inte ätit frukost, inte bra av mig, men så är det när man sover längre och sedan stressar iväg för att hinna med tåget. Gott var det i alla fall, så gött väder också! :) Gick senare in mot centrum, Urban Outfitters bland annat, testade några klänningar men tyckte inte att någon av de satt bra. Vi avslutade dagen med att äta middag på Applebees och gick sedan med varsin Starbukcks latte i hande och satte oss i the Love Park i ca en timme innan jag tog tåget hem. En mycket mysig dag, med en väldigt fin vän!! Och en väldigt bra, utvilade helg för övrigt, årecis vad jag behövde.  

/ n

Efter att ha hört alla snacka om den där Never Say Never filmen, och ha lyssnat till allt tjat om denna Bieber fever bestämde jag mig för att låna filmen på bibblan för att se den med mitt åttaåriga värdbarn som egentligen tidiagre hatat ogillat denna populära unga sångare. Han är ju som sagt väldigt stor här borta och man kan säga att det finns två sidor av det hela... Man kan välja att antingen hata ogilla eller älska. Det är så det är. (Men så har det i och för sig alltid varit i sådana här lägen). I alla fall när man är åtta år. Sådana i min ålder håller sig troligen mer neutrala, med anledningen att man inte ens är intreserad av att bry sig. Men nu har min neutrala sida uttryckt sig:

WOW! THAT KID IS FREAKING TALENTED!!

Och E ändrade sin åsikt. Istället för att fråga mig om jag kan köpa en Justin Bieber poster till henne, bara för att hon ska få måla dit en mustach på honom så frågar hon nu istället: "Nathalie, do you think I could have a regular poster of Justin Bieber in my room?"



Och jag klandrar inte ner på alla hans gulliga, skrikiga, gråtande och helt galna tonårs fans som man träffar på i filmen.(även om det blir för mycket ibland) Även om det verkar helt unbelieveable så har jag själv varit där, på samma sätt, en gång för länge sedan. Fast den gången var den annan idol...

/ n

"OOOHH, You wear the red shirt today", utbrast E när jag väckte henne i morse.
     Jag hade på mig mina exercise kläder, eftersom vi skulle till gymmet direkt efter att ha att ha kört E till skolan. Tröjan jag hade på mig var den röda t-shirten med Ekonomihusets tryck på, som jag fått från pappas företag. Han tog med sig några till när de var här på besök i april, och E fick förstås också en. Kan glädja dig, kära far, att hon älskar den! Och det var ju ännu bättre nu när jag också hade på mig min egna. E ville absolut inte sätta på sig de kläderna som jag lagt upp så fint på gungstolen, notera att det var hennes favorit shorts, plus favorit tröja. Nepp, det dögg inte idag, för hon skulle minsann ha sin röda t-shirt till skolan idag, och gärna svarta byxor också om det fanns några.  
"We can be matching sisters", jublade hon glatt. 
    
Så söt!

Dessutom har hon börjat kalla mig för sin BFF. Ännu mer kramgo har hon också blivit, och tar varje chans hon får att sitta i knäet. Jag tycker hon är supermysig nu. På kvällarna kan hon springa efter mig när jag ska upp på mitt rum och ropa:
"Nathalie, wait! You forgot to hug me good night", eller "I wanna have a kissie!"


Annat var det för ett halvår sedan. Men nu....
... får hon verkligen mitt hjärta att smälta!

Hur ska jag någonsin kunna lämna henne!?

/ n

Har nog inte skrivit det här i bloggen än, men för några veckor sedan fyllde jag i the flight request för mitt flyg hem till Sverige. Man fick önska tre olika datum, ett första handsval, ett andra handsval och så slutligen ett tredje handsval. Jag önskade antingen den 12, 13 eller 11 september. Så om allt går som det ska och CC fixar så att det blir möjligt för mig att flyga hem på mitt första val så flyger jag från San Fransisco den 12 september i år. Anledningen till att jag ska flyga från SF är för att jag ska spendera resemåanden i Californien. YESBOX! Jag och Sofie, en svensk tjej som jag träffade på Training School, som nu är au pair i Iowa, har bokat en trip med Interpid, West Wild Wonders heter den, och kommer avgå från SF den 27 augusti. Resan pågår i 15 dagar och den 10 septe,ber är vi tillbaka i SF igen. Som jag längtar!



Så, det blev ingen förlängning för min del. Ni vet ju att jag gick i de tankarna med Washington familjen.(mamman med 5 årig dotter, som jag hade kontakt med under min rematch tid, ja ni vet ju historien). Men det blev inget, och anledningen till det är:

1. Jag ville inte förlänga ett helt år till, med tanke på att jag känner att jag vill göra annat, och hinna komma hem till skolorna börjar på hösten nästa år. Ett halvår hade vart perfekt! Men värdmamman behöver en au pair för ett helt år, och jag förstår henne i det beslutet. Hon erbjöd mig allt jag önskade, jag skulle få åka hem efter mitt första år innan jag kommer till dem, och också åka hem till Sverige under julen. Men jag känner att ett år är alldeles för lång tid, tyvärr..

2. Egentligen, vill jag ju till Californien om jag skulle förlänga. Jag älskar DC som stad, men det ligger endast tre timmar från Philly, blir lite samma sak, men ändå inte. Ja, ni fattar va?

3. Efter att min familj var här, vet jag verkligen att jag vill hem. Jag längtar efter Sverige och allt svenskt ni bara kan tänka er, särskilt maten. haha.. ;) Och kan inte ens vänta på att få se det nya huset vi flyttat till där hemma, krama om mina hundar, vänner och familj.

4. Jag tycker om att jobba som au pair, och jag tycker om att jobba med barn. Men känner på något sätt att det är dags att göra något annat nu. Känner mig ganska färdig med jobbet. Så varför ska jag då förlänga? Planerar för andra, nya äventyr istället. Trust me, jag har mina planer och drömmar, hoppas bara på att allt ska gå ihop med jobb, pengar och så.

Så, Californien blir det alltså i augusti, innan jag landar på Landvetter i september.
Can´t wait!!

Love
/ n

Räknade veckorna idag, och det är endast 12 jobbveckor kvar. När jag sa dte till Elin utbrast hon:"VA!!! Bara 12!!?? Det kommer gå hur fort som helst!"
Och ja, hon har nog rätt alltså. Visst kollar jag tillbaka 12 veckor hamnar jag i slutet på februari, det l
Känns ganska länge sedan, men ändå inte... I och för sig kommer tiden troligtvis gå fortare och fortare ju  närmare målet man kommer.

Tror också det är därför hemlängtan blivit så stor nog. Jag vet att det inte är så lång tid kvar nu, och då blir längtan till den dagen jag får krama om er igen bara större. 

Nedräkningen har börjat... 

/ n

Fredagen den 22 april 2011 landade vi i Orlando. Målet med denna destination var ju givetvis Disney World. På lördagen gick vi upp tidigt, käkade frukost och åkte mot Magical Kingdom. Låter bilderna tala för sig själv. :)

















Så ännu en dröm uppfylld, nu kan jag kryssa för Disney World på min lista också.
Vi hade en fantastisk dag på Magical Kingdom, så härligt att gå omkring bland alla disney figurer, vara med om ett disney street party, paraden och disco med kararktärna framför scen. ;) Blev ett barn igen för en dag.

Dock kände vi efter denna dag att det var dags att gå vidare, så vi lämnade Disney parkerna bakom oss, och siktade istället in oss på Sea World nästa dag..

Fortsättning följer....

Bästa Angelica har ännu en gång vart här hos mig i PA i denna helg. :)

Denna gång blev lite lugnare än förra gången hon var här, ganska mkt chill helt enkelt. Jag jobbade lördagförmiddag och Anne gjorde mig sällskap. Sen vandrade vi från Bryn Mawr till Ardmore, vilket tar ca 40 min, för att gå omkring lite i affären på Suburban Square och äta lunch/middag på Ruby´s Diner. På kvällen hyrde vi film och bakade de äckligaste sconesen jag någonsin smakat. Vi skyller på USA:s  mjöl, för det är faktiskt inte som svenskt mjöl. Här smakar det välling. ;P

Och idag tog vi oss in till Philly för ännu mer chill i the Love Park, och lite turistshoppande på det. ;) Innan Anne åkte hem var vi sju självklart tvugna att göra ett besök på choklad restaurangen, eftersom hon inte varit där någon gång. Och nu efteråt älskar hon detta ställe lika mycket som jag. ;D






Detta käkade jag ikväll; Panini med mozzarella och tomat. Och så de goda waffle friesen till såklart. ;)


Angelica med vår goda dessert. Det var faktiskt den andra desserten. Ja, vi tog två. Var meningen att vi skulle ha varsin från början egentligen, men slutade med att vi tog två olika att dela på istället. Vi rullade senare ut från restaurangen. Haha. ;)

Lika underbart som vanligt att fåträffa henne. Varje gång får jag känslan av att jag är hemma i Nässjö igen, för Anne, ja, hon är helt enkelt hemma för mig. Är så glad att vi två befinner oss i samma tidszon och att vi får dela hela den här au pair och USA upplevelsen tillsammans. :)

Tack för en underbar helg vännen!

/ n

Så sjukt kul att få se detta när man går in för att läsa svenska nyheter. Grattis Sverige! Äntligen, bästa placeringen på 11 år i Eurovision. Good Job!

/ n

May 8th 2011

Happy Mother´s Day, Mom!
I love you so, so much!
I always did and will always do.
You´re a true hero to me.



Lots of love
/ Nathalie

7 maj 2009 var en stor dag för mig, det var nämligen dagen jag tog körkort, vilket betyder att jag idag har haft det i min ägo i två år. Hurra!! Bye,bye prövotiden! ;)

Och vad jag vet så har vi ett svenskt körkort till här i USA som fyller två år imorgon. Angelicas såklart. ;)
Nästa helg kommer hon hit och då ska vi ha fördelsedagsfirande för våra körkort. (precis som vi hade förra året)
Wihooo. :)
/ n

Är så sorgligt att skolan är över nu. Det är gött att jag har de timmarna jag behöver för att fullfölja au pair programmet men ändå, I will miss it! Presentationen gick jättebra idag, fick så mycket support av hela klassen och massa beröm efteråt. Jag är ju den enda au pairen i hela klassen, sedan är typ alla amerikaner. Det har vart så himla lärorikt att ta den här kursen, Abnormal Psychology, både språkmässigt och teoretiskt och har mer och mer kommit in på att jag troligen vill plugga psykologi hemma i Sverige. 
     Ms. C, my teacher/professor, är så grym. Den kvinnan är en specifik lärare i sig, med cool stil, laid-back och hon kan sin grej, och är dessutom intresserad av vad eleverna har att komma med. Kommer sakna hennes lektioner. Fick så många fina ord av henne idag. Hur mycket jag har imponerat på henne, att det har varit kul att ha such a good student from Sweden, hon önskar att jag kunde stanna kvar hos dem och sa att jag alltid kan höra av mig på mejl till henne om det är något särskilt, lyckoönskningar inför min sista tid, både här och den sista månaden i CA. Dessutom tyckte både hon och Lisa att jag kan komma tillbaka för att plugga utomlands något år. Vad tror ni jag svarade på det? I would love to!! Såklart. :) Om jag får chansen, kan det hända att jag faktiskt gör det.
     Dessutom kommer jag sakna Lisa så sjukt mkt. Kommer kännas tomt att inte ha henne på campus längre, var så mysigt de kvällarna då jag kommit över och gjort de sällskap där. Hon är helt underbar den människan, en underbar vän som jag kommer längta tillbaka till den dagen jag är hemma i Sverige igen. Alla svenska vänner som jag har träffat här kan jag ju alltid besöka hemma i Sverige. Men att åka hela vägen till USA, det är både långt och dyrt. Tyvärr.



I alla fall, jag är sååå glad att jag tog chansen att plugga på college. Något jag uppmuntrar alla au pairer till att göra om ni får chansen. Det är en utmaning, men så lärorikt och kul att få uppleva. (Känns lite som att vara med i en film) Plus att man träffar så många nya människor, både andra au pairer och amerikanska studenter. Honestly, att plugga på Harcum College kan va ett av de bästa besluten jag har tagit under mitt au pair år i USA. 
/ n

 

Idag gick jag till Harcum för att fixa a confirmation letter, som jag ska skicka in till Cultural Care som ett bevis på att jag har deltagit i kursen. Sammanlagt har jag nu 73 timmar av de 72 man behöver. (eller 6 credits) Super! Dessutom är det sista veckan i skolan nu, så imon har jag min sista lektion. Ska bli skönt, samtidgt tråkigt, för jag tyckerom att ha skolan att gå till på onsdagar och torsdagar, är somett avbrott i vardagen från allt det andra. Och huri hela friden ska jag klara mig utan att träffa Lisa två gånger i veckan. Hon flyttar ju hem i helgen, vilket betyder att hon inte längre kommer befinna sig på campus, tio minuter promenad från mig, utan istället en timme bort med bil. :( Det känns lite tungt faktiskt. Hon är ju den som alltidpeppar mig till tusan och alltid redo där till att lyssna, stötta och hjälpa. Hon är underbar den där Lisa, min fina första, riktiga amerikanska vän.

Hejdå bloggen,
Hej skolbok!

/ n

Det är egentligen inte på grund av USA, 
det är inte för att jag direkt vill komma hem till Sverige just nu,
utan det är en stooor, ihålande, blödande saknad.
Inte för Nässjö, inte för arbetslösheten eller för att börja plugga igen... 
Men alla ni som inkluderar mitt liv där hemma. 
Jag behöver er, och det vore så mycket enklare om bara ni också kunde ha flyttat med mig hit i höstas.  

Jag har 3,5 månad kvar av mitt au pair år. 
Jämför det med de 8 månaderna jag hade kvar i december, eller de 10 månaderna jag hade kvar i oktober då hemlängtan var som värst. Jag har tagit igenom mig det värsta, inte ska jag väl då ge upp nu.

3,5 månad. Är det en kort eller lång tid? 
För tre månader sedan hade jag nog svarat kort. Men just nu känns det som om jag har de 4 längsta månaderna i mitt liv framför mig. För egentligen, så står jag ju inte på svensk mark förrän 4,5 månad då jag planerat att använda mig av den trettonde resemånaden. Även om den sista tiden bara kommer bestå av semester och so much fun, så känns det bara tungt just nu. 

Jag saknar er mer än någonsin, det har passerat lite för mycket tid nu.

/ n 

Den fina kakan Lilja dekorerat till min avskedfest i augusti, så himla fin!