myaupairdiary

Känslan av att veta att detta är min sista natt i USA:

---

Finner inga ord


Allt känns väl egentligen som det kändes när jag skulle till USA förra året.

Overkligt. Svårt att ta in.
 
Liksom förra året då jag förde nedräkning till den 16 augusti har jag sedan länge räknat ner dagarna till detta datum, den 13 sep. Jag är ungefär lika excited, och lika nervös som jag var den 15 augusti 2010. Den enda skillnaden är egentligen att det är tvärtom. Nu är USA istället landet jag lämnar me delvis sorg, delvis glädje i hjärtat. En plast som jag kallar "mitt andra hemland". Denna gång är min destination Sverige, landet jag lämnade med delvis sorg, delvis glädje för lite mer än ett år sedan. En vacker plats som alltid kommer vara "mitt hem" i hjärtat, what ever happens! Och inget annat kommer någonsin kunna slå det, inte ens USA!

Jag kommer aldrig ångra att jag åkte till USA, trots mycket hårdarbete, viktuppgång och hemlängtan X1000. Men vem tusan bryr sig om det nu? Jag har träffat så många underbaringar som jag aldrig hade fått lära känna utan USA. Utan detta enormt stora, galna och föralltid överraskande och facinerande land hade jag missat alla mina amerikanska experience som att plugga på college, fika på Starbucks hur ofta som helst, köpa kaffe på Wawa typ varje dag, prata med random folk jag inte känner på gatan eller på tåget men alltid fortsätter att heja på varje gång jag ser dem kommande tillfällen, köra bil på de amerikanska vägarna(underbart! Även då vissa vägar här verkligen skulle behöva göras om), lyssna på Q102 Philly, äta mig så mätt på Cheesecake Factory att jag nästan spyr, shoppa på USA:s tredje största Mall, åka till New York 13 gånger och aldrig tröttna på den staden, samt flyga tvärs över hela landet till Los Angeles på egen hand och semestra med en nyfunnen vän som jag knappt egentligen känner. Åka en av världens snabbaste och hösta berg och dalbanor i hela världen och skrika tills det inte finns någon röst kvar för att det går alldeles för fort. Fira Midsommar på Manhattan och ropa efter gul taxi som om det vore min vardag. Fira 4th of July och känna mig halvt amerikan, halvt svensk, gå på alla sorters sporter och känna att man är en del av en stad eller ett lag. (Go Phillies, Go Flyers! ;D) Utföra ett telefonsamtal till de amerikanska skattmydigheterna utan att vara nervös, gå på en amerikansk dejt då killen betalar notan, gå på under age club och uppleva den knäppa atmosfären (lol), köpa frozen yoghurt och ösa på med alla dess sorters topping, få vänner för livet(hopefully) och till sist men inte minst att förbättra min engelska och slutligen besegra hemlängtan och känna sig "hemma" i ett nytt land. 

Thanks America for everything, I will miss you, but I will be back one day! 

Sverige, jag är redo för er nu! Ni är så, så efterlängtade!! I Cannot Wait!

Mina tre sista veckor i USA har vart ett experience för sig, helt A-W-E-S-O-M-E! 
Jag har så mycket att berätta för er att det skulle ta mig hela natten och lite till att berätta.
Så alla detaljer får vänta lite till..  i alla fall här på bloggen... :)

Lots of love, 
n