myaupairdiary

Haha. Just so bad! But I still kinda like it ;D

I Logan Square svalkar sig folk i fontänen. Särskilt barnen går seriöst in för det med badkläderna på. Själv nöjer jag mig med att doppa fötterna.







utsikt över City Hall


En brud som fotograferas.



Fortsätter man till Love Park, hittar man tre snygga svenska brudar som posar framför the Love Sign.


På ett diner på South Street sitter en utsvulten dansk och tre hungriga svenskar och hugger in på sin beställning.


Dagens special. De anställda dansar för sina kunder. ursköna!


There is always something going on in Philadelphia! :)

/n

Sitter och läser igenom de senase inläggen i min blogg och inser genast hur dålig min svenska har blivit, särskilt ordföljden´. Har inget flyt längre när jag skriver, och vart tog det där brinnande intresset vägen, och förmågan att låta trovärdig? Går tillbaka till min gamla blogg och ser vilken skillnad det är. Att jag lyckades skriva en hel bok förra året är svårt att tro. Hoppas att ingen gammal svenskalärare där ute sitter och läser, är ju seriös pinsamt hur dålig man har blivit. Engelska översätts nu för tiden till svenska i huvudet, istället för tvärtom, och då blir det helt plötsligt en utmaning att till och med svara på mejl på svenska. Lustigt. Men ändå inte.

/ n

Var ju som sagt och såg Rihanna, live, på Wall´s Fargo Center i Philly i lördags.
Vilken kväll säger jag bara!
Låter bilderna tala för sig själva. :)















Vilken show hon bjöd på, Rihanna!
Sången var ju dock inte lika bra, kändes som hon sjöng i mikrofonen var tredje textrad. Dessutom låter hon mycket bättrepå radion. Men showen som sagt gjorde allt. Wow! Och vi dansade ända in till konsertens slut, som bestod av inget mindre än "Umbrella"... Aaaah, den låten klingar fram minnen från M A L T A  2 0 0 7! Love!


Bjuder på en sista "efter festen bild".

Jag och Mille trängs i baksätet med babysitsen, i Elins bil, tillbaka från tågstationen. Väldigt bekvämt! Haha!

/ n

Har haft en galet bra helg med tjejerna! :)
An exhausting one, though.

Lördag - Rihanna i Philly
Söndag: Six Flags Great Adventure


LOVE

... och troligtvis sista gången jag får se Emilia på ett riktigt långt tag. Hennes värfamilj kickar ut henne, en och en halv månad för tidigt(Hon kom i sepförra året), bara för att de har hittat en annan au pair som de villa ha dit nu i augusti. Alltså vissa familjer här blir jag ju bara så sjukt irriterad på ibland. Så finaste Emilia åker hem till Sverige nästa vecka, sedan kommer hon tillbaka till Philly när jag redan har lämnat. Hon har ansökt till extension prgrammet för nio månader till i USA och letar efter en ny värdfamilj i Californien. Helst San Diego, har hon sagt. Förhoppningsvis ses vi nästa sommar igen!


Detta hörni, ska jag passa på att berätta, är en av de högsta berg och dal banorna i världen. Och jag har åkt den!! Den ser mer scary ut vad den är kan jag avslöja. Det går så sjukt fort att man inte ens hinner inse vad som händer. I ena studen sitter man i vagnen, supernervös och pirrig, sedan skjuts man iväg och efter 20 sekunder är allt över. Men så himla coolt att ha åkt den, yes!! :)  
/n

Äntligen har jag gått och sett en föreställning på Broadway, och inget mindre än Lion King.
Magiskt! Gåshus! Sååå otroligt bra! Amazing!
Alla som kan borde gå och se den! :)






Smakprov!
"He Lives In You", som är min personliga favorit. Musikalen utgår egentligen från den första filmen av Lejonkungen. Låten som egentligen är från andra filmen har de lagt till, och de sjunger den två gånger. Första gången sjunger de "They Live In You" när Mufasa föklarar för Simba att deras förfäder vakar över dem. Adra gången är det Rafiki som sjunger "He Lives In You" för att Simba ska förstå att hand fader fortfarande lever inom honom, och att han måste ta tillbaka sin plats som kung. Så bra, finner inga ord!



/ n

Jo, nog är det ett tag sedan jag skrev här på bloggen. Jag har ungefär en timma på mig nu att uppdatera om allt som har hänt under alla dessa veckor. Jag får nog sålla och bara presentera det bästa. :) Bilder kommer så småning om.

Så, den första helgen i Juli, åkte E till New Orleans för att träffa sina kusiner, och mina värdföräldrar flög till Ryssland för semeseter. Kvar var jag, 15 åringen och hunden. Vilket betyder att jag jobbade varje dag i tio dagar, eftersom ingen annan fanns där för att skjutsa A till hans camp varje dag och ta hand om hunden, blommorna, posten och allt det där. Dock hade jag ju mkt tid där emellan också, och jag hade så mkt planerat som jag ville göra, men tiden bara rusade förbi att jag inte ens hann med i farten. 

Den lördagen, den 2 juli, träffade jag äntligen Janina igen. Vi bodde 15 minuter från varandra i CT, och hade inte träffats sedan oktober när jag lämnade West Hartford. Hon gick senare också i rematch och hamnade i Pennsylvania, ca 1,5 timme ifrån mig och har bott där sedan någon gång i november. Så det var på tiden att vi sågs. Vi slog ihjäl några timmar på King of Prussia Mall, innan vi åkte in till Philly tillsammans. Agust och Florian skulle nämligen dit, två polare från training school i augusti, och jag hade lovat att guida runt de lite. :) Blev allt från Liberty Bell till the Love Sign och Rocky Statyn. Och jag, Nathalie, körde bil inne i centrala Phladelphia, hade jag nog aldrig trott om mig själv för ett år sedan. Runt åtta snåret var jag och Janina tvugna att lämna killarna för att hämta upp A från campus och köra hem honom. Vi missade senare tåget tillbaka in till stan vid 9, och tyckteinte det var värt attåka tillbaka in för bara någon timme. Vi köpte istället glass och andra godsaker från Wawa och satt i trädgården och snackade länge.. Janina sov över, och på morgonen efter att vi skjutsat A till Penn campus, stannade vi kvar i stan för frulle med grabbarna innan de åkte tillbaka till New York.

    


Sedan blev det 4th of July, USA:s Independence Day/Nationaldag, vilket egentligen är värt sitt egna inlägg för oj,oj, oj vilken dag! Detta är en stor dag i USA varje år, och det firas rejält. Är lite som svenskt nyår faktiskt, med massa massa raketer, både som dag och natt. Jag åkte fram och tillbaka in till stan flera gånger för att köra A, stanna och se paraden, köra tillbaka hem, taut hunden, ta tåget in till stan, ta tåget tillbaka, köra bilen tillbaka in till stan för att hämta upp A från campus. Mkt fram och tillbaka. Där emellan hängde jag med mina tyska polare längs Ben Franklin Parkway, där allt hände. Massa mat, massa jippon och på kvällen hölls även en konsert och fyrverkerier framför Art museumet.


                 


           

Philadelphia, July 4th 2011! So beautiful!!


Under den här dagen kom jag två nya tjejer närmare. Den första, Marie, en ny tysk tjej som rematchade efter att ha bott i Minneapoils i tre månader. Den andra, Nike, en tysk tjej som befinner sig i Philadelphia endast för sex veckor för att testa på det amerikanska livet lite. Dessa två, underbart härligt flickor spenderade jag många timmar med den resterande veckan. Känner verkligen att vi tre klickar tillsammans. :) 

  

Den andra helgen i Juli, kom min fina Angelica på besök. Vi tog bilen tillsammans med Ellinor till Amish Country som ligger utanför Lancaster här i Pennsylvania. Det var riktigt intressant att se hur the Amish People levde, även om vi trodde att de skulle vara lite mer omoderna än vad de var. Vi såg till och med en bil parkerad på gården, hallå liksom? Men vi fick senare reda på att det fanns andra amish byar där de levde ännumer traditionellt, utan så mkt teknik, i andra delar av USA.
   På Söndagen blev det Philadelphia och massa av bilder. Lunch på ett typiskt amerikanskt diner med Ellinor, och Liberty Bell även denna gång. :) 

             

       
E kom hem på måndagen därefter, ledsen efter att ha sagt hej då till sina släktingar i New Orleans. Jag hade henne ända till kvällen då föräldrarna anlände från flygplatsen i New York. Och sedan rullade veckan på som en vanlig arbetsvecka.    

Gabbi plockadeupp mig vid 8 pm och vi åkte mot King Of Prussia, för att käka middag på Cheesecake Factory. Hon åker på fredag (inte hon oxå!!) Vi hade så sjukt kul ikväll, garvade en massa, att när vi väl skulle säga hej då började jag typ gråta floder. Känslosamma jag. Jag och Gabbi träffades inte så fruktansvärt, överdrivet mycket under året. Hon var mer den typen man träffar lite då och då, typ en gång i månaden över en fika eller lunch, den personen man står och snackar med minst 10 minuter varje gång man ses på gymmet. Men bara för det menas det inte att den personen har betytt mindre än andra under året. Personen blir lite som en självklarhet i ens vardagsliv, lite som alla kompisar i ens liv där hemma. Gabbi har gjort sjukt mycket för mig under året, alltid stöttat, alltid verkat så vuxen och tillitsam. Jag kommer sakna att bara spontanringa henne ibland, fråga hur läget är och om det inte är dags för en kaffe snart. Mellan Sverige och Brazilien är det lååångt, alldeles för långt för att ses en kväll för en kaffe på Starbucks. hur vet man att man någonsin kommer att ses igen?   


Good Bye Gabbi, have a safe trip back home to Brazil, thanks for everything you´ve done for me this year.


Men detta är en del av au pair livet, kompisar kommer, kompisar lämnar. Sedan får framtiden avgöra vilka man träffar igen... But for sure, I am so thankful for all the wonderful people across the world that I have met this year!

/ n

Slänger upp lite bilder från vårt Misommarfirande i New York innan jag bäddar ner mig för natten.
För mer text och detaljerad info, hänvisar jag till Ellinors blogg.
Lite föratt jag känner mig lat, men mest för att jag tyckte att hennes inlägg var så klockrent.
 ;D Read it here: http://aupairellie.blogg.se/2011/june/utkast-juni-27-2011.html



Times Square :)
Anlände på Manhattan inte bara två timmar för sent eller så, med Megabus, efter åsk och skur, och en oändlig bilkö till Lincoln tunneln.



Man gör ju det bästa av situationen när man inte hittar plastmuggar på hotelrummet, och inte heller vill
köpa ett paket med 50 röda plastmuggar enbart för en kväll. Vin i Starbucks muggar gick utmärkt! :)


Anländna på nattklubben. Mötte upp med finaste Angelica... :)


Alcazar krossade Atlanten för att komma och spela för oss svenskar och övriga gäster som nått till Swedish Midsummer Party denna kväll.


Det var A W E S O M E     :D


Sedan träffade jag en goding från West Hartford CT. (Mitt första hem i USA, Augusti - Oktober)
Nämligen tyskan Christine. :)


Min bästa utgång i USA, av de få.
M E G A B R A   M I D SO M M A R!!!
Tack!

/ n