Tvivel
Min lilla fyraaring ar lite smasjuk och hemma fran skolan idag, nu tog han sig en nap nu sa fick lite tid over, men det blir inget langt inlagg.
Fick ett mejl om en familj i Maryland idag med fyra barn, nara till DC. Men kande nej direkt. De verkade vara valdigt busy plus att jag inte fick nagon bra kansla. Manga barn ocksa, inte sa gamla heller. Naja, bara att vanta ut till en annan familj dyker upp.
Ibland kanner jag att det inte spelar nagon roll for hur det har kommer bli. Jag ar sa kluven och jag har till och med borjat fundera om jag verkligen vill gora det har langre. Men det ar sa knappt, for tank vad jag har drommt och langtat till det har aret. Och nu tvivlar jag pa drommen..? Jag tvekar seriost om det har verkligen ar nagot for mig. Usch, jag vet inte, jag vet ingenting langre. Ge mig ett tecken, nagot, snalla!
Men om en toppen familj som jag kanner valdigt mkt "JAAA" for kommer jag definitivt att stanna. Annars...
It was no menat to be.
Hanna, min alskade saknade lilla gulliga syster. Jag sag din sota kommentar och du anar inte vad mycket jag saknar dig!!! <3
/ n
Det är när det blir tufft man får hemlängtan, men ge inte upp om din dröm, håller alla tummar att en helt fantastisk familj dyker upp snart!!
Hej min söta brorsdotter, jag förstår ditt tvivel och håller tummarna varje dag att det snart händer något bra! Det är ju inte ditt fel att det blev så här så fortsätt tro på dej själv hur det än blir.
Kram kram
Ta en dag i sänder Nathalie, du gör rätt att inte tacka ja till fyra små barn,det skulle bli tufft för dig. Ta en dag i sänder nu, dyker det upp ett bra tillfälle inom utsatt tid tar du detta, om inte då är det som det är och du kommer hem till dina nära och kära. Men ge inte upp innan det är ett måste, det kommer du att ångra. Ska visa dina gullige ord för Hanna i morgon. Hon sover över hos en nyfunnen kompis i natt.
Kram älskling
man kan aldrig veta vad som är ens grej förens man provat, hur länge man velat göra de ... jag vill bli journalist och velat bli sen jag kan minnas, men när jag väl börja med de kanske jag hatar de? who knows :O
men jag hoppas du får en toppen familj :D
Tänk, du är fortfarande kvar trots allt. Det måste finnas NÅGON mening med det!
Hemlängtan hade du haft även om det hade funkat perfekt från början. Du har bara haft lite otur, that´s all.
JÄTTE KRAMEN!!!
Älskling! Det kommer lösa sig. Oavsett hur det blir, ta en dag i taget. Mer kan du inte göra! Nu har du försökt och försöker, innan man gör det så vet man ju inte. Tror redan du har lärt dig saker av den här resan trots att det inte har varit så länge du har varit borta (även om det känns som en evighet), så tror inte det var ionödan du åkte dit ändå. Sen så har du ju lärt känna nya mäniskor genom allt det här, så se det inte som ett misslyckande! Men får du stanna nu så är det nog meningen och i så fall kommer du hitta en familj du känner är den rätta. Önskar dig all lycka till! Tänker på dig oftare än du tror. Jag älskar dig!
Jag håller med din pappa.
Det var bra att du tackade nej.
Och jag förstår din förvirring med tanke på att du måste hitta en ny familj snabbt som bara den.
Men, om du nu kommer komma hem. Så finns det massa andra saker att göra här också! hehe
nejmen tänk på det jag sa igår om England, Au Pair i ett halvår "bara" och vi kan lättare komma och hälsa på.
Även om detta inte blev som du trodde så kan du fortfarande uppfylla dina drömmar som au pair, men kanske i ett helt annat land bara :)
PUSS <3
