myaupairdiary

Lika mycket som man kan ha hemlängtan, kan man ha lika mycket ångest för att man vet att man snart kommer lämna allt här.

Sitter och tänker på det ikväll.
Jag lämnade Sverige, men kommer tillbaka ett år senare och allt återgår till mitt gamla liv, och om inte det till  något liknande.
Men jag kom till USA och stannar bara för ett år. Allt jag har här kommer jag aldrig att få uppleva igen, för även om jag kommer på besök kommer det aldrig att bli samma sak.

Tror det beror mycket på att jag vet att Antonia åker om 2 veckor, likaså åker en annan kompis, Gabi från Brazilien hem, om ca en månad. Får ångest så fort jag tänker på att jag kommer behöva ta farväl adjö. Jag hatar avsked.

Att ta adjö av alla platser och vänner som har format mitt liv här i ett år kommer bli minst lika svårt, om inte svårare än vad det var att lämna allt där hemma i Sverige bakom mig.




Skänker all kärlek till alla mina USA-vänner som jag träffat under det här året! Love ya!
/ n

Lite galet rörig helg.

Vi skulle egentligen åkt till Hersey Park på Söndag, vilket senare ändrads till Dorney Park eftersom där fanns en vattenpark också.
Jag mejlar E´s kompis mammaoch ber de ta med sig badkläder.
Får ett snabbt svar. Ja, det hade visst blivitnågot slags missförstånd, så de hade bokat andra planer inför helgen eftersom de inte trodde att planen för nöjesfältet var off.
Jag kämpar med att hitta en annan av E´´s kompisar som kan hänga med, vi hade ju trots allt redan köpt biljetter.
Min värdmamma får ett mejl om audtion till Annie-musikalen i NYC. Bestämmer att E ska hänga med dit och försöka. Men det är redan på lördagmorgon, tidigt.   
Mina värdföräldrar tar med sig E för att åka och se en opera 1,5 timmar härifrån.
De kommer tillbaka efter 10 min och säger att de ångrat sig eftersom det annars skulle  bli alldeles för sent i natt. E ska ju upp tidigt och åka till New York.
Och nu lördagmorgon, E komnme uppspringandes till mitt rum och säger att de fått reda på att auditions ska hållas imorgon, Söndag istället. Med det ställs hela Söndagens utflykt in, E ska till NYC och Dorney Park måste flyttas i alla fall.

Haha, vilken röra!

Annars...
- Var jag och Antonia och såg den senaste Pirates filmen på bio igår.
- så är klockan 11.05 am just nu och jag funderar starkt på att utnyttja tiden för ett besök hos frisören.
- så väntar på att Antonia ska höra av sig så vi kan komma fram til en plan för dagen.
- så befinner sig Ellinor på en weekend kurs, vilket suger, eftersom jag inte träffat henne på två veckor. :(
- Har Elin fått mig att börja fundera på sex veckors jobb på Island,med start veckan efter att jag kommit hem till Sverige igen, i september.
- Jag har råkat få tag på dubbla biljetter till MidsummerPartyt i NYC, så om någon vill köpa en biljett av mig, varsågod!


Nu ska jag dra!

Have a nice weekend!
/ n

Kvällen är åter kommen och jag planerar att lägga mig tidigt ikväll, siktar inmig på 10 senast! Det vill säga om en halvtimme. Har blivit alldeles för sent de senaste dagarna och alldeles för lite sömn. Men dte är ju sommar också, inte så konstigt att man vill ut på äventyr efter jobbet. ;) Dessutom är det inte så lång tid kvar nu, och man vill ju ta vara på tiden. Sedan har jag en fin vän, Antonia, som lämnar Philly om endast tre veckor, snyft! Då ska hon resa runt med sina föräldrar en månad innan hon flyger hem till Tyskland. Kommer sakna henne!! Så försöker träffa henne så ofta det går också.


Picknick förra veckan... :)


På tal om annat...

Jag bokade min flight till SF idag! Lite oplanerat egentligen, för jag loggade in på expedia bara si sådär 20 min innan jag skulle börja jobba och får se att resorna ligger på kanonpriser. Så jag tog mig inte ens tid att fundera, utan köpte direkt. Så nu har jag en bokad resa till SF, känns hur gött som helst. 159 dollar gick det på, nonstop flyg, som lyfter så sent eller tidigt som vid 1 på eftermiddagen. Super! Ha då lite tid på morgonen med. Den 20 Augusti är dagen då jag kommer ta ett sorligt farväl av Philadelphia med också få landa i San Fransisco för första gången. Underbart! :)

Och en annan god nyhet...

Jag får ledigt midsommar!
Och inte bara det.
För midsommar ska spenderas i New York City med värsta Midsummer Party! Hur ofta i en en livhände det liksom. Jag säger som Ellinor: Man får troligtvis bara en chans att fira midsommar i New York.
YEAH! Life is good!

/ n

Var så sjukt trött förra veckan, och den här veckan är ännu värre. Jag vill inte gå upp när klockan ringer kl sex på morgonen(vem vill det? haha). Även att jag går och lägger mig vid tio varje kväll, eller rförsöker åtminstone. Men även om jag är trött så tar det tid att somna, och jag sover dåligt och oroligt nästan hela natten.

Sedan har jag ju fått reda på en annan sak också. 15-åringen läckte ut igår och sa: "Mom, did we talk with Nathalie about the summer?"
Och så kom det.
I sommar har han crew träning/läger som börjar kl 6.30 am varje morgon inne i central city och jag måste skjutsa honom dit, VARJE MORGON!! Vilket betyder att jag kommer vara tvungen att gå upp kl 5.30 am varje dag, åka med honom härifrån kl 5.45, så att vi är där senast 6.15, och sedan åka tillbaka hem, ta ut hunden och sedan ta E. Jisses! Vet inte hur jag kommer överleva sommaren, känns tungt när jags er framåt. Jag som hade trott att sommaren skulle bli lite lugnare, att man åtminstone kunde få sova ut lite i alla fall. Men nu har han ju sin crew VARJE DAG, vilket är lika med att jag måste gå upp kl 5.30 även på lördagen. Kommer inte kunna hitta på något kul alls under kvällarna, om jag inte vill känna mig som en zombie var eviga dag. Annars kan ju biofredagarna stryckas från listan nu. Tycker lite synd om mig själv faktiskt... :(

Och min värdmamma säger: "It´s scary how early it is, but do you think you can make it?"
Som om jag skulle ha något val??
Jag skrattar lite försynt för att sudda ut min ovilja 
"I guess I have to", säger jag sedan..
Inget svar.

Tack. då!


Tänk Positivt!

/ n

Veckorna går och Memorial weekend har nyss passerat, vilket innebar att jag fick lite långhelg på köpet.

Lördagen började med att jag fick sovmorgon, vilket jag inte haft sedan semestern i Florida, i princip. Sov ända till 10.30, och smsade Ellinor för att checka läget. Vi bestämde att hon skulle ta sig in mot the suburbs, och möta upp mig i Bryn Mawr. När hon väl anlänt satt vi ute på trädgården på en filt tillsammans med Mimi (hunden) och bara chillade, fram tills Antonia smsade och undrade vad vi hade för oss, och föreslog att vi skulle ses någonstans. Vi mötte upp henne vid Cosi, och sedan åkte vi och käkade glass på Cold Stone. Yummi! Vi satt och snackade på Suburban Square i någon timme, åkte till the pharmacy för lite grejer, och hamnade sedan åter igen på Cosi där vi käkade middag. Antonia åkte sedan hem, medan Ellinor hakade på mig och stannade kvar i Bryn Mawr för att hjälpa mig babysitta. Yupp, skulle jobba kväll och ta hand om E, och för en stund hennes kompismedan föräldrarna gick på någon slags teaterföreställning. Vi tog flickorna till Wawa och satte oss sedan för att kolla en film, Annie, en av E`s favorit musikaler. Blev en lugn med helt okej lördagskväll..

På söndagen åkte jag med värdfamiljen till haaaaaveeeeeet!!!! :) Ocean City, var det som gällde. Hade själv aldrig varit där, men det ligger i alla fall längs Jersey Shore (New Jersey), inte så jättelångt från Atlantic City.(Dit jag också väldigt. väldigt gärna vill komma innan jag lämnar östkusten.. Hade en supermysig dag med mina värdföräldrar och E. Största delen av tiden spenderades i vattnet med E, men vi hade också lite tid över framåt kvällen att utforska boardwalken, där också ett litet nöjesfält låg. Vi åkte lite attraktioner, E äringen mes hon inte, hon åkte vad som helst i stort sett. ;D Sedan somnade både hon och och jag gott i baksätet på vägen hem. Det var sjukt mycket trafik så vi stod still ganska mycket, och var inte hemma förrän 12.30 am...

Sov ut på måndagen. Eftersom det var Memorial Day och alla var lediga, hade också jag off hela dagen. Åkte in till stan och träffade Ellinor. Dagens äventyr: Gå till New Jersey. Eller rättare sagt ta oss över Ben Franklin Bridge till andra sidan floden, som också är gränsen mellan Pennsylvania och New Jersey. Jag hade med mig kameran, men upptäckte när jag skulle fota, att minneskortet fortfarande satt kvar i datorn hemma i Bryn Mawr. Typiskt. Men var lika glad ändå. Det var sjukt, sjukt varmt och solen brände, vattenflaskan tog snabbt slut. Efteråt gick vi och satte oss i en mysig liten park i Philly, som jag aldrig varit i innan. Köpte lite snacks(Milk shake för mig, och glass för Ellinor, inklusive en pommes att dela på. Åh, vad nyttiga vi är.. tss...) Jag hade inte ätit frukost, inte bra av mig, men så är det när man sover längre och sedan stressar iväg för att hinna med tåget. Gott var det i alla fall, så gött väder också! :) Gick senare in mot centrum, Urban Outfitters bland annat, testade några klänningar men tyckte inte att någon av de satt bra. Vi avslutade dagen med att äta middag på Applebees och gick sedan med varsin Starbukcks latte i hande och satte oss i the Love Park i ca en timme innan jag tog tåget hem. En mycket mysig dag, med en väldigt fin vän!! Och en väldigt bra, utvilade helg för övrigt, årecis vad jag behövde.  

/ n

Efter att ha hört alla snacka om den där Never Say Never filmen, och ha lyssnat till allt tjat om denna Bieber fever bestämde jag mig för att låna filmen på bibblan för att se den med mitt åttaåriga värdbarn som egentligen tidiagre hatat ogillat denna populära unga sångare. Han är ju som sagt väldigt stor här borta och man kan säga att det finns två sidor av det hela... Man kan välja att antingen hata ogilla eller älska. Det är så det är. (Men så har det i och för sig alltid varit i sådana här lägen). I alla fall när man är åtta år. Sådana i min ålder håller sig troligen mer neutrala, med anledningen att man inte ens är intreserad av att bry sig. Men nu har min neutrala sida uttryckt sig:

WOW! THAT KID IS FREAKING TALENTED!!

Och E ändrade sin åsikt. Istället för att fråga mig om jag kan köpa en Justin Bieber poster till henne, bara för att hon ska få måla dit en mustach på honom så frågar hon nu istället: "Nathalie, do you think I could have a regular poster of Justin Bieber in my room?"



Och jag klandrar inte ner på alla hans gulliga, skrikiga, gråtande och helt galna tonårs fans som man träffar på i filmen.(även om det blir för mycket ibland) Även om det verkar helt unbelieveable så har jag själv varit där, på samma sätt, en gång för länge sedan. Fast den gången var den annan idol...

/ n

"OOOHH, You wear the red shirt today", utbrast E när jag väckte henne i morse.
     Jag hade på mig mina exercise kläder, eftersom vi skulle till gymmet direkt efter att ha att ha kört E till skolan. Tröjan jag hade på mig var den röda t-shirten med Ekonomihusets tryck på, som jag fått från pappas företag. Han tog med sig några till när de var här på besök i april, och E fick förstås också en. Kan glädja dig, kära far, att hon älskar den! Och det var ju ännu bättre nu när jag också hade på mig min egna. E ville absolut inte sätta på sig de kläderna som jag lagt upp så fint på gungstolen, notera att det var hennes favorit shorts, plus favorit tröja. Nepp, det dögg inte idag, för hon skulle minsann ha sin röda t-shirt till skolan idag, och gärna svarta byxor också om det fanns några.  
"We can be matching sisters", jublade hon glatt. 
    
Så söt!

Dessutom har hon börjat kalla mig för sin BFF. Ännu mer kramgo har hon också blivit, och tar varje chans hon får att sitta i knäet. Jag tycker hon är supermysig nu. På kvällarna kan hon springa efter mig när jag ska upp på mitt rum och ropa:
"Nathalie, wait! You forgot to hug me good night", eller "I wanna have a kissie!"


Annat var det för ett halvår sedan. Men nu....
... får hon verkligen mitt hjärta att smälta!

Hur ska jag någonsin kunna lämna henne!?

/ n

Har nog inte skrivit det här i bloggen än, men för några veckor sedan fyllde jag i the flight request för mitt flyg hem till Sverige. Man fick önska tre olika datum, ett första handsval, ett andra handsval och så slutligen ett tredje handsval. Jag önskade antingen den 12, 13 eller 11 september. Så om allt går som det ska och CC fixar så att det blir möjligt för mig att flyga hem på mitt första val så flyger jag från San Fransisco den 12 september i år. Anledningen till att jag ska flyga från SF är för att jag ska spendera resemåanden i Californien. YESBOX! Jag och Sofie, en svensk tjej som jag träffade på Training School, som nu är au pair i Iowa, har bokat en trip med Interpid, West Wild Wonders heter den, och kommer avgå från SF den 27 augusti. Resan pågår i 15 dagar och den 10 septe,ber är vi tillbaka i SF igen. Som jag längtar!



Så, det blev ingen förlängning för min del. Ni vet ju att jag gick i de tankarna med Washington familjen.(mamman med 5 årig dotter, som jag hade kontakt med under min rematch tid, ja ni vet ju historien). Men det blev inget, och anledningen till det är:

1. Jag ville inte förlänga ett helt år till, med tanke på att jag känner att jag vill göra annat, och hinna komma hem till skolorna börjar på hösten nästa år. Ett halvår hade vart perfekt! Men värdmamman behöver en au pair för ett helt år, och jag förstår henne i det beslutet. Hon erbjöd mig allt jag önskade, jag skulle få åka hem efter mitt första år innan jag kommer till dem, och också åka hem till Sverige under julen. Men jag känner att ett år är alldeles för lång tid, tyvärr..

2. Egentligen, vill jag ju till Californien om jag skulle förlänga. Jag älskar DC som stad, men det ligger endast tre timmar från Philly, blir lite samma sak, men ändå inte. Ja, ni fattar va?

3. Efter att min familj var här, vet jag verkligen att jag vill hem. Jag längtar efter Sverige och allt svenskt ni bara kan tänka er, särskilt maten. haha.. ;) Och kan inte ens vänta på att få se det nya huset vi flyttat till där hemma, krama om mina hundar, vänner och familj.

4. Jag tycker om att jobba som au pair, och jag tycker om att jobba med barn. Men känner på något sätt att det är dags att göra något annat nu. Känner mig ganska färdig med jobbet. Så varför ska jag då förlänga? Planerar för andra, nya äventyr istället. Trust me, jag har mina planer och drömmar, hoppas bara på att allt ska gå ihop med jobb, pengar och så.

Så, Californien blir det alltså i augusti, innan jag landar på Landvetter i september.
Can´t wait!!

Love
/ n

Räknade veckorna idag, och det är endast 12 jobbveckor kvar. När jag sa dte till Elin utbrast hon:"VA!!! Bara 12!!?? Det kommer gå hur fort som helst!"
Och ja, hon har nog rätt alltså. Visst kollar jag tillbaka 12 veckor hamnar jag i slutet på februari, det l
Känns ganska länge sedan, men ändå inte... I och för sig kommer tiden troligtvis gå fortare och fortare ju  närmare målet man kommer.

Tror också det är därför hemlängtan blivit så stor nog. Jag vet att det inte är så lång tid kvar nu, och då blir längtan till den dagen jag får krama om er igen bara större. 

Nedräkningen har börjat... 

/ n